Förlossningen

Sista helgen i augusti, 4 veckor innan BF hade vi en lugn och skön helg.
Vi åt kräftor med Maria Melkerson och Henric på fredagskvällen.
På lördagen var vi ute och plockade svamp och det blev rådjursfilé med potatisgratäng och kantarellsås till middag. Jag hade börjat plocka ihop lite saker till BB-väskan, men tyckte att det fattades lite. På söndagen tog vi därför en cykeltur till H&M för att köpa ett par amningslinnen och sedan cyklade vi bort till Ö&B för att köpa en ny gaspatron till kolsyremaskinen. Jag var pigg i kroppen och kände inget särskilt under dagen. Till kvällsmat åt vi en rejäl måltid på rester från lördagen. Jag sa till Gustaf att jag hoppades att när det väl är dags för bebisen att komma att vi får en lika fin och skön helg innan som den vi just haft.

IMG_7583

IMG_7589

På kvällen fotade vi magen för vad som skulle bli sista gången. Jag hade varit lite stressad över att vi aldrig riktigt tog oss tid för att fota den, men det gjorde vi denna kvällen och tur var väl det!
IMG_0046

IMG_0077

Kl. 23.30 ungefär en timme efter att vi gått och lagt oss vaknade jag och behövde gå på toaletten. Jag såg en blöt fläck på lakanet och tänkte att jag kissat lite i sängen. Väl på toaletten fortsatte det att rinna och jag insåg att vattnet nog gått och väckte därför Gustaf. Han var yrvaken och trodde att jag pratade i sömnen. Han vaknade dock snabbt till och började genast att googla om vattenavgång medan jag ringde till syrran som sa: – Men varför ringer du mig? ring förlossningen!
Sagt och gjort, vi ringde förlossningen och fick komma upp på kontroll.

IMG_7591

Barnmorskan som mötte oss kunde genast konstatera att det var vattnet som gått och att vi skulle bli föräldrar inom 72 timmar. Jag började genast tänka på massa praktiska saker som behövde fixas, speciellt i och med att jag inte slutat jobbet ännu.
I alla fall, vi fick göra en CTG som registrerade bebisens hjärtljud och mina sammandragningar. Än kändes det inte så mycket så vi fick åka hem med två alvedon för att jag skulle kunna sova.
Det gick inte alls att sova, då sammandragningarna som inte kändes något ganska snabbt övergick i mensvärksliknande smärta. Halv fyra på natten fick jag kokat havregrynsgröt och fick i mig lite energi.

Kl. 06.30 åkte Gustaf till jobbet för att fixa en del saker som han behövde ha fixat innan han kunde vara ledig. Han hann vara där i ungefär tre timmar innan det var dags att skynda hem.
Under denna tiden hade jag börjat få onda värkar och försökte själv att klocka dem, men det gick sådär. När Gustaf kom hem var den som en stor lättnad, innan dess hade tårarna redan hunnit spruta och varje gång en värk kom så behövde jag stå upp för att kunna ta smärtan. Hade försökt att äta lite frukost men det gick inte alls.

Värkarna kom tätare och tätare och vid halv tolv var det i snitt tre värkar på en minut vardera per tionde minut. Alltså, dags att åka in! Men när vi ringde in så blev vi ombedda att ta ett bad och avvakta ytterligare. Då stod jag med skorna på och fick snällt klä av mig och hoppa i badet. En timme senare, nybadad och med fortsatt onda värkar åkte vi in. På vägen in i bilen fick jag två värkar, två värkar på vägen mellan bilen och akuten och så ytterligare två på vägen in till förlossningen.

Vi blev mötta av barnmorskan Eva, som gjorde en undersökning och konstaterade att vi gjort ett bra jobb hemma. 7 cm öppen och vi fick flytta till ett förlossningsrum. Då grät vi båda två av lättnad!

IMG_3148IMG_3151

Jag fick välja om jag ville ha någon bedövning och det ville jag. Så jag bad om epidural. Då läkaren var upptagen så tog det ca 45 minuter innan den sattes och den fick inte avsedd effekt från början utan de fick fylla på den. Det visade sig sedan att jag öppnats de sista tre centrimetrarna väldigt fort och det kan ha varit orsaken till att bedövningen inte fick den effekt som förväntats.
Efter det så följde ett par timmar där det mesta kändes lugnt. Värkarna kom visserligen med de kändes inte jobbiga och jag fick en välbehövlig paus där jag kunde återhämta mig och få energi till resten av förlossningen. Denna perioden minns jag mest som härlig och glad. Vi hade riktigt trevligt, skrattade mycket och jag tror att det var här som vi byggde på en positiv känsla som sedan höll i sig resten av förlossningen. Jag satt på en pilatesboll och passade på att ligga ner, under värkarbetet hemma hade jag bara kunnat stå upp.

IMG_3159IMG_3162???????????????????????????????IMG_3172

Gustaf var ett fantastiskt stöd under hela förlossningen och det kändes som om vi tillsammans gjorde ett riktigt bra jobb! Efter ett par timmar kördes förlossningen igång igen med värkstimulerande dropp. Jag hade fått feber och bebisen visade tecken på stress då pulsen hos den gick upp. Under tiden gjordes två pH-mätningar för att se så att bebisen mådde bra. Jag fick två alvedon och det värkstimulerande droppet ökades och sen dröjde det inte länge innan det var dags att krysta.
35 minuter höll krystvärkarna på och hela tiden tänkte jag att det snart var dags att möta bebisen och få se vem som legat i min mage i åtta månader! Barnmorskan bad mig att ”ta fram urkvinnan i dig” och det gjorde jag.
När en av de sista värkarna kom ropade jag till de andra: ”Nu kommer den, nu kör vi!”. Gustaf har flera gånger berättat om just detta tillfälle, då han verkligen fick se en helt ny sida av mig 
För att skynda på det hela (pga min feber och bebisens puls) så gjordes ett klipp precis under de sista krystvärkarna. Helt plötsligt var bebisen ute… och jag frågade efter skriket som snart kom.
Det visade sig att vi fått en flicka, en älskad Vinga! Kl.19.50 den 1 september vi föräldrar!

???????????????????????????????IMG_7623

Vinga fick komma upp på mitt bröst och där fick ligga där medan jag fick krystat ut moderkakan och sedan blev sydd. När Gustaf klippte navelsträngen skvätte det blod i mitt ansikte.
I lite mer än två timmar fick vi sedan mysa, den nya lilla familjen innan det var dags för mätning och vägning. 3005 gram och 49 cm. Jag passade snabbt på att duscha och under tiden låg Vinga på sin pappas bröst, hud mot hud. Synen som mötte mig efter duschen är nog ett av mina vackraste ögonblick.

???????????????????????????????
Snart kom också smörgåsbrickan in och vi skålade i Pommac och åt smörgåsarna! Efter att inte ätit något på nästan ett dygn så var jag vrålhungrig och framförallt väldigt lycklig! Strax före midnatt fick vi korsat korridoren och blev inskrivna på BB.

IMG_3205

Vi är mycket nöjda med bemötandet och all den personal som vi träffade på förlossningen, de var fantastiska och lyhörda allihop. En bättre start kunde vi inte fått! Min upplevelse av smärtan var att den smärta som jag upplevde hemma var den värsta och att den smärtan som jag sedan upplevde efter inskrivningen kändes mer kontrollerbar. Tror att det var en blandning mellan att ha tillgång till smärtlindring och att mentalt veta att vi nu var inskrivna och i goda händer.

Gustafs del i förlossningen är jag verkligen glad över, ett bättre sällskap och ett bättre stöd kunde jag nog inte få.
Har nog aldrig varit så förälskad i honom som nu efter förlossningen. Vilken man jag har! Att han dessutom skrivit ner varenda värk och roliga citat som jag sagt under förlossningen är bara en kul bonus. Tänk att jag redan en timme och en kvart efter att Vinga föddes sa ”Det är otroligt så fort man glömmer av hur ont det gjorde”.

Advertisements
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

2 Responses to Förlossningen

  1. Så oerhörd fin beskrivning av hela förloppet. Ni är fantastiska! ❤

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s